I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

The aim of the study is to make a comparison between the nursery/preschool recommendations (by the state) made in 1972 and the one used today. Here I?ve focused on the posts of looking after children vis-à-vis the educational responsibility. Also the type of education recommended in 1972 and what type of education recommended today. My questions concerns what the preschool recommendations from 1972 are and how they are viewed and applied today in the 2000nds.Since my questions has to do with ideologies regarding children, family and society I choose to do a specific form of text and content analysis called Idea and ideology analysis.In my theoretical chapter I choose two aspects central for my field of examination.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna.

Presidentvalet i USA baseras på personval istället för partival och detta personval inkluderar även presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna själva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney använder sig av i talen de ger på The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska väljarna att deras man borde bli deras nästa president. Eftersom det visuella framträdandet bidrar till talets helhet ska även det undersökas och analyseras. Då Michelle Obama och Ann Romney har jämförts under hela valet görs det även här en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framträdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys.

This Master?s thesis aims to study how the concept ?youth? is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept ?youth? formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept ?youth? changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts.

This theisis aims to expand the understanding of how the termination of Östran local editorial staff is effecting the municipality politics and organisation orientated substance of the rivale newspaper Barometern when it becomes a monopoly news paper. I examine if the hypothesis in consideration of the press investigation of 1972 will occur through a quantitative analysis of selected articles in Barometern and Östran in 2010 and 2014. I examine if the information will be insufficient, if it will be a monopoly of opinion formation, if the investigative journalism will be suffering and if the group communication will be worse.With this analysis it becomes clear that the news paper Barometern cover less of the municipality politics and organisation orientated substance when it is a competive news paper. My analysis shows us that the information will not be insufficient, it will not be a monopoly of opinion formation, the investigative journalism will not be suffering and the group communication will be worse when Östrans local editorial staff is terminated. .

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H.

The purpose with this thesis is to study how the arranging of archaeological objects in permanent exhibitions has changed over time. To find out about this I have been analysing three museums with prehistorical permanent exhibitions. The exhibition at Statens Historiska museum was produced in 2005, Nationalmuseum in Köpenhamn was produced in 1972 with additions from 1988 and 1995 and, finally, Malmö Museer exhibition which was produced in 1977. These exhibitions have been compared to analyse developments during the last 30 years. The result shows that there are different ideals within the exhibitions.

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

This Master?s thesis aims to study how the concept ?youth? is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept ?youth? formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept ?youth? changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts.

The purpose of this thesis is to examine the debate in library journals and in official reports on the subject of library education in Sweden. We focus on two periods: the period just before the year 1972 ? when the library education was transformed into being occupationally-oriented and the period just before the year 1993, when the library education was transformed into being ?academised?. This Master?s thesis shows that the debate and the arguments among initiated people in the library world have had some impact on how the library education was transformed later on.

The purpose of this paper is to explore to what extent some Swedish bishops (1972-2014), mainly archbishops, were influenced by postmodernity as described by Lyotard in his report La Condition postmoderne (1979).This report had a tremendous impact on the western cultural and philosophical debate in general during the very end of the twentieth century. I am trying to find out if this impact could also be observed in the religious sphere and particularly in the Church of Sweden. My theory used, is mainly based on the ideas presented in La Condition postmoderne and my method is a hermeneutical reading of eight pastoral letters. These letters were written during the time that the Church of Sweden transformed from being an officially recognized national church to a free church among other free churches and in this respect ended to be a part of the official governmental power. The terms postmodernism or post-modernity were scarcely used at all in the pastoral letters but on the other hand the bishops seemed to share many of the ideas that Lyotard presented, such as the view on the metahistory/metanarrative and the connection of knowledge to power, the necessity of dialogue and openness and the importance and the role of creating and maintaining language games..

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.